Nytt år, nytt jobb...
...och livet blir bara mer och mer spännande...
För det första har jag haft en fantastisk helg. Helt odramatisk och lugn. Underbart.
Bara umgåtts med min älskade älskling. Det var längesen det bara var vi, över en helg. Och hur mycket vi än älskar besök så var det härligt med en egenhelg. ;)
Förutom all gostid vi hade, så tränade vi lite spinning och fikade med Elin och hennes syster Ida.
Vi åt sushi, såg på Saddam Husseindokumentär, och skrattade tills vi hade ont i magen.
Hursomhelst, så var det i alla fall en klockren helg. Jag trodde aldrig jag skulle träffa en person som Kenneth.
Han är verkligen oslagbar.
Jag har som sagt fått ett nytt jobb. Jag är numer centerrådgivare på Elixia. Elixia är ett träningscenter, ungefär som SATS, och mitt jobb är att guida runt och hjälpa nya kunder. Hur kul som helst, passar mig jättebra. ;)
Dessutom är det ett nytt center, så jag är med från början - riktigt spännande.
Så, jag är lite däckad på kvällarna nu för tiden. Uppläring på ett nytt jobb är alltid energikrävande.
Så, ha tålamod med mig - kära vänner. Jag är snart up and going här, och tillbaka i min vanliga värld. ;) Då lovar jag att jag ska vara mindre svår att få tag på, och liknande... ;)
Over and out.
För det första har jag haft en fantastisk helg. Helt odramatisk och lugn. Underbart.
Bara umgåtts med min älskade älskling. Det var längesen det bara var vi, över en helg. Och hur mycket vi än älskar besök så var det härligt med en egenhelg. ;)
Förutom all gostid vi hade, så tränade vi lite spinning och fikade med Elin och hennes syster Ida.
Vi åt sushi, såg på Saddam Husseindokumentär, och skrattade tills vi hade ont i magen.
Hursomhelst, så var det i alla fall en klockren helg. Jag trodde aldrig jag skulle träffa en person som Kenneth.
Han är verkligen oslagbar.
Jag har som sagt fått ett nytt jobb. Jag är numer centerrådgivare på Elixia. Elixia är ett träningscenter, ungefär som SATS, och mitt jobb är att guida runt och hjälpa nya kunder. Hur kul som helst, passar mig jättebra. ;)
Dessutom är det ett nytt center, så jag är med från början - riktigt spännande.
Så, jag är lite däckad på kvällarna nu för tiden. Uppläring på ett nytt jobb är alltid energikrävande.
Så, ha tålamod med mig - kära vänner. Jag är snart up and going här, och tillbaka i min vanliga värld. ;) Då lovar jag att jag ska vara mindre svår att få tag på, och liknande... ;)
Over and out.
Jag ska gifta mig...
...med världens finaste...
Den 17 december, 2009, var en torsdag.
Jag hade en riktigt dålig dag på jobbet och skrev ett sms till min kära Kenneth, att han inte behövde hämta mig (som vi bestämt), utan att jag ville gå hem för att bli av med ilskan över mitt jobb. Han var inte riktigt med på det, utan skrev att han redan var på väg.
När jag kom ut ur byggnaden, lite efter 16.00, tyckte jag det var konstigt att jag inte såg hans bil. Efter några sekunders undran kom han ut ur en taxi och ropade "Älskling, här är jag".
Finklädd, nyklippt och med ett strålande leende sa han "Jag tänkte vi skulle äta ute idag".
Jag, som ibland har ett varierande humör, muttrade lite över att jag inte hade fina kläder på mig, och inte fick göra mig i ordning innan...
Men, som tur är har jag en pojkvän med tålamod, så efter några minuters surande i bilen blev jag på bra humör igen.
På Grünerlökka, i Oslo, ligger en restaurang som heter "Carib" - det var dit vi skulle. Den har, sedan vi var där första gången på vår fjärde eller femte dejt, varit vår favorit.
När vi kom in sa jag spontant "Oj, vad mysigt det är här ikväll" På bardisken stod flera halvmetershöga stearinljus och på ett bord i mitten, sju likadana ljus och massor med röda rosor. Rosenblad låg strödda över bordet, som var dukat för två.
Vi hängde av oss, gick för at sätta oss, och innan jag visste ordet av gick min älskade, fantastiska pojkvän ner på knä och frågade;
"Magdalena, vill du gifta dig med mig?"
Jag tappade andan, trodde jag drömde, och sa efter några sekunders chock "JA!"
Jag blev obeskrivligt glad. :D
Den mest fantastiska förlovningsringen hade han valt.
(Det hade tydligen tagit honom många månader att hitta rätt ring)
Så, efter pussar, kramar, tårar och skratt, så kom vi alltså fram till att vi var förlovade. ;)
Det blev en helt fantastisk kväll.
Det visade sig att han hade varit på restaurangen när de öppnnade, för att duka och fixa, och ställa upp alla ljus. Och 40 röda rosor.
Ibland undrar jag om han finns på riktigt. ;)
Vi åt middag, som han förbeställt till oss, och drack en flaska rött. Efterrätt intogs på Radison hotell, med utsikt över Oslo.
En magisk kväll, minst sagt.
Jag känner mig fantastiskt lyckligt lottad. Jag trodde inte kärlek som denna fanns i verkligheten.
Att leva mitt liv med honom, är allt jag vill. ;)
M <3 K
Over and out.
Den 17 december, 2009, var en torsdag.
Jag hade en riktigt dålig dag på jobbet och skrev ett sms till min kära Kenneth, att han inte behövde hämta mig (som vi bestämt), utan att jag ville gå hem för att bli av med ilskan över mitt jobb. Han var inte riktigt med på det, utan skrev att han redan var på väg.
När jag kom ut ur byggnaden, lite efter 16.00, tyckte jag det var konstigt att jag inte såg hans bil. Efter några sekunders undran kom han ut ur en taxi och ropade "Älskling, här är jag".
Finklädd, nyklippt och med ett strålande leende sa han "Jag tänkte vi skulle äta ute idag".
Jag, som ibland har ett varierande humör, muttrade lite över att jag inte hade fina kläder på mig, och inte fick göra mig i ordning innan...
Men, som tur är har jag en pojkvän med tålamod, så efter några minuters surande i bilen blev jag på bra humör igen.
På Grünerlökka, i Oslo, ligger en restaurang som heter "Carib" - det var dit vi skulle. Den har, sedan vi var där första gången på vår fjärde eller femte dejt, varit vår favorit.
När vi kom in sa jag spontant "Oj, vad mysigt det är här ikväll" På bardisken stod flera halvmetershöga stearinljus och på ett bord i mitten, sju likadana ljus och massor med röda rosor. Rosenblad låg strödda över bordet, som var dukat för två.
Vi hängde av oss, gick för at sätta oss, och innan jag visste ordet av gick min älskade, fantastiska pojkvän ner på knä och frågade;
"Magdalena, vill du gifta dig med mig?"
Jag tappade andan, trodde jag drömde, och sa efter några sekunders chock "JA!"
Jag blev obeskrivligt glad. :D
Den mest fantastiska förlovningsringen hade han valt.
(Det hade tydligen tagit honom många månader att hitta rätt ring)
Så, efter pussar, kramar, tårar och skratt, så kom vi alltså fram till att vi var förlovade. ;)
Det blev en helt fantastisk kväll.
Det visade sig att han hade varit på restaurangen när de öppnnade, för att duka och fixa, och ställa upp alla ljus. Och 40 röda rosor.
Ibland undrar jag om han finns på riktigt. ;)
Vi åt middag, som han förbeställt till oss, och drack en flaska rött. Efterrätt intogs på Radison hotell, med utsikt över Oslo.
En magisk kväll, minst sagt.
Jag känner mig fantastiskt lyckligt lottad. Jag trodde inte kärlek som denna fanns i verkligheten.
Att leva mitt liv med honom, är allt jag vill. ;)
M <3 K
Over and out.
