Dödsstraff...
...idag, kära läsare, kommer mitt inlägg vara lite annorlunda än vanligt.
Idag ska jag inte skriva om vad jag gjort de senaste dagarna, eller hur kär jag är i min blivande man.
Jag tänkte bara snabbt reflektera och skriva av mig lite om det jag diskuterat
med ovannämnde idag.
Dödsstraff.
Ända sedan jag var sex år, och min mamma började ha politik som yrke, har jag engagerat mig i frågan. Jag kunde ringa mamma och säga "men snälla mamma, kan inte du se till att de slutar med dödsstraff i USA?". Det gick inte så bra med det.
Idag, för första gången någonsin fick jag en tanke åt andra hållet.
En våldtäktsman. Ett fall där det inte råder några tvivel om att det är vad som skett. Förtjänar han att leva? Är det vår plikt som skattebetalare och medborgare att betala för att först hålla en sjuk person inlåst och sen hjälpa samma person tillbaka på fötter? Var ligger logiken i det?
I Norge, för några år sen, var det två män som brutalt våldtog två små flickor. Sedan mördade de dem.
Snart har de suttit av sin tid och är ute i det fria. Det känns bra, eller? Nja, inte så värst va.
Dessutom - "livstid" i både Sverige och Norge, är ju ett skämt, jämfört med vad det borde vara, för förbrytare som sådana.
Helt nya vinklar för mig, har aldrig egentligen tillåtit mig själv att tänka så, angående detta. Men det ligger ganska mycket vettigt i det, eller hur?
Over and out.
Ps. Jag är för övrigt barnsligt kär i min fästman. ;)
Idag ska jag inte skriva om vad jag gjort de senaste dagarna, eller hur kär jag är i min blivande man.
Jag tänkte bara snabbt reflektera och skriva av mig lite om det jag diskuterat
med ovannämnde idag.
Dödsstraff.
Ända sedan jag var sex år, och min mamma började ha politik som yrke, har jag engagerat mig i frågan. Jag kunde ringa mamma och säga "men snälla mamma, kan inte du se till att de slutar med dödsstraff i USA?". Det gick inte så bra med det.
Idag, för första gången någonsin fick jag en tanke åt andra hållet.
En våldtäktsman. Ett fall där det inte råder några tvivel om att det är vad som skett. Förtjänar han att leva? Är det vår plikt som skattebetalare och medborgare att betala för att först hålla en sjuk person inlåst och sen hjälpa samma person tillbaka på fötter? Var ligger logiken i det?
I Norge, för några år sen, var det två män som brutalt våldtog två små flickor. Sedan mördade de dem.
Snart har de suttit av sin tid och är ute i det fria. Det känns bra, eller? Nja, inte så värst va.
Dessutom - "livstid" i både Sverige och Norge, är ju ett skämt, jämfört med vad det borde vara, för förbrytare som sådana.
Helt nya vinklar för mig, har aldrig egentligen tillåtit mig själv att tänka så, angående detta. Men det ligger ganska mycket vettigt i det, eller hur?
Over and out.
Ps. Jag är för övrigt barnsligt kär i min fästman. ;)
Kommentarer
Postat av: Mia
Jag förstår hur du tänker Magda. Det känns hemskt.
Men är det upp till mig (eller någon annan) att döma? Är det upp till mig att bestämma vem som får leva eller inte?
Jag tycker det är jättesvårt med dödsstraff och frågorna kring det.
Ibland kan jag tänka att dödsstraff är en för "enkel lösning" för dem som får det. Vad jag har förstått blir våldtäktsmän inte särskilt snällt bemötta av sina vänner i fängelset. Kan inte det vara mer "rätt åt dem" än att de kan få den enkla vägen att deras liv släcks?
Lite tankar bara.
Trackback
