Magdalena Louise

Okej.

Nu ska jag berätta något som de flesta som känner mig säkert ser som ganska komiskt.
De flesta vet redan om det. Men ändå.
Jag har haft problem med mina stämband några år. Tre närmare bestämt. Det började i New York, när jag tappade rösten upprepade gånger, och slet därmed ordentligt på stämbanden.
Då fick jag knutor på stämbanden.

Efter oförsiktig användning av rösten och många osmarta val utvecklades dessa till ärr och eran av Whiskey-röst inleddes. (Jag hatar Whiskey, för övrigt..)
Jag gick hos en logoped under några veckor 2008. Detta var under en av mina Telenor-perioder och blev på grund av turne'andet bortprioriterat. Not good.

För några månader sen bestämde jag mig för att ta tjuren vid hornen och göra något åt det, på riktigt. Så, jag gick till en öron-näsa-hals-doktor och undersöktes.

Jag har nu två alternativ.
1. Fortsätta som vanligt och, för resten av livet undgå det mesta där jag behöver använda rösten mer än normalt, för att inte totalförstöra den.. Med andra ord byta personlighet, eftersom att prata är något av det bästa jag vet.

2. Operera stämbanden och "rätta till" dem för att sedan gå i talterapi för att lära mig att prata "på riktigt". - Andas med magen, och så vidare. Detta låter ju hur bra som helst, eller hur? MEN! :
Efter en stämbandsoperation ska man vara tyst i en, eventuellt TVÅ veckor! HELT TYST.
Jag kan lika väl be om att bli nedfryst under den tiden. AH!
Jag tror på riktigt att det kommer bli det svåraste jag någonsin gjort. Bevare mig väl.

Men, självklart så har jag valt alternativ två. Hellre en utmaning som är tuff en stund, så att jag senare kan få tillbaka mitt bästa vapen, med full kapacitet. ;)
En stark röst som klarar alla påfrestningar, ja tack! :)

Jag lägger nu en del energi på att göra en lista (oh no way, en LISTA? :) ) på aktiviteter jag kan ägna mig åt under skräckens vecka.
Har ni några bra förslag?

Over and out.