Det har snöat...
...och jag har inte sett så här mycket snö live på flera år...
Det blev en soft helg. Myskvällen med MEEK har jag ju berättat om, så vi tar det från i lördags.
Efter min avslappnade dag så blev det middag med mina kära roomies Emmy och Lisa och även Majlin joinade. Lite kycklig, lite vin, lite styling och massa prat blev ingredienserna till en soft kväll. Något sent, runt 00.30 tog vi en taxi ner tills stan. Och X antal timmar senare var det läggdags, haha. :P
Värlsbäst söndag blev det - film efter film efter film och däremellan lite pizza och ostbågar. Typ.
Och stöööört mycket snö!
Min vecka, nummer fyra på året, är soft. Lugn kväll igår, lugn kväll idag, träning och MEEK-fika imorgon. Julbord/nyårsbord/kick off med jobbet på torsdag. Shopping på fredag. Och SVERIGE på lördag! Fast bara över dagen, Uddevalla får besök av MEEK för vi behöver handla svenskt. :)
Nöjd och glad är jag, men lite trött på massa meck och strunt här och var, men det vore ju konstigt om det var perfekt hela tiden eller hur?
Det är för övrigt lite skumt att det man vill ha ibland kommer från fel håll.
Over and out.
Det blev en soft helg. Myskvällen med MEEK har jag ju berättat om, så vi tar det från i lördags.
Efter min avslappnade dag så blev det middag med mina kära roomies Emmy och Lisa och även Majlin joinade. Lite kycklig, lite vin, lite styling och massa prat blev ingredienserna till en soft kväll. Något sent, runt 00.30 tog vi en taxi ner tills stan. Och X antal timmar senare var det läggdags, haha. :P
Värlsbäst söndag blev det - film efter film efter film och däremellan lite pizza och ostbågar. Typ.
Och stöööört mycket snö!
Min vecka, nummer fyra på året, är soft. Lugn kväll igår, lugn kväll idag, träning och MEEK-fika imorgon. Julbord/nyårsbord/kick off med jobbet på torsdag. Shopping på fredag. Och SVERIGE på lördag! Fast bara över dagen, Uddevalla får besök av MEEK för vi behöver handla svenskt. :)
Nöjd och glad är jag, men lite trött på massa meck och strunt här och var, men det vore ju konstigt om det var perfekt hela tiden eller hur?
Det är för övrigt lite skumt att det man vill ha ibland kommer från fel håll.
Over and out.
Den omskakande veckan...
...har varit lite intressant.
I måndags var jag tillbaka på jobbet efter min tre veckors fantastiska semester. Det första som händer på jobbet är att vår chef "varslar" oss om att vi kanske förlorar jobben på fredag. På grund av olika saker, finanskris och strunt. Jamen underbart! Då blev man ju taggad på att ge allt och vara lojal mot företaget. NOT! Förutsättningen för att vi skulle få jobba kvar var nämligen att vi skulle prestera under veckan och sälja bra. Pedagogisk? Verkligen inte.
Så vi var lite bittra och arga under dagen och det hjälpte ju inte direkt.
I tisdags fick jag ett erbjudande om att åka tillbaka till New York och jobba. Lysande tillfälle kan man ju tycka, om jag nu skulle förora jobbet här. Men ibland är det jobbigt med valmöjligheter också, när man har svårt att bestämma sig. Jag vet ju inte än, men jag kanske kommer behöva förbereda mig för plugg i höst - då är det dumt att vara på andra sidan jorden. Yadayadayada.
Onsdagen var ungefär lika intressant som måndagen - säger det mesta.
I torsdags dock, kom en skön vändning. Två personer fick lämna jobbet, men resten av oss blir kvar. Lättnaden var stor. Jag säger inte att det är mitt drömjobb, men det är ordentligt soft och skönt att slippa söka nytt nu när arbetsmarknaden är på botten.
Så, det blev lite tumultartat att komma tillbaka. Men nu är det lugnt.
I torsdags kväll blev det ett kärt återseende när jag, Elin, Kicki och Elin sågs för fika på Karl-Johann. Brownies, kaffe, choklad och en massa prat blev det. Mycket att uppdatera varandra om efter julhelg, nyårsfirande och annat.:)
Igår (fredag) gick det bra på jobbet. Skön avslutning innan helgen.
Let's Dance och pizzabak hos E-E-K på kvällen. Vi skulle sjunga singstar efteråt och jag skulle ha med mig spelet.
Elin H: "Men, ska vi inte ha mikrofoner också?"
Magda: "Jo det är klart." (typ: ta fram dom då?)
Det tog några sekunder innan det gick upp för mig att jag borde haft med mig dem... ;)
Så, det blev "Harry Potter och de vises sten" istället. Vi såg väl en halvtimma eller så innan vi alla fyra somnade i soffan/på golvet. 02.45 ringer min kära roomie Emmy som var lite orolig och frågade när jag kommer hem.. Så, yrvaken och förvirrad pallrar jag mig upp och Elin och Kicki skjutsar hem mig.
Vilken tur att hon ringde då, annars hade vi nog sovit som vi gjorde hela natten, haha!
Nu ligger jag i min säng och kollar på tv. Åååh så underbart, första ta-det-som-det-kommer-dagen på länge. Jag har städat, promenerat och målat naglarna. Och kollat på det jag missade av Harry Potter igår.. :)
Snart kommer Lisa och Emmy hem och vi ska ha myskväll. Vin och mat vankas och sen får vi se vad vi tar oss för. Om jag känner oss rätt är oddsen för en sväng på byn ganska stora. Men vi får se.
Så, många känslor den här veckan. Besvikelse, saknad, ilska, lättnad, förvåning.
I alla fall, nu är jag glad.
Over and out.
I måndags var jag tillbaka på jobbet efter min tre veckors fantastiska semester. Det första som händer på jobbet är att vår chef "varslar" oss om att vi kanske förlorar jobben på fredag. På grund av olika saker, finanskris och strunt. Jamen underbart! Då blev man ju taggad på att ge allt och vara lojal mot företaget. NOT! Förutsättningen för att vi skulle få jobba kvar var nämligen att vi skulle prestera under veckan och sälja bra. Pedagogisk? Verkligen inte.
Så vi var lite bittra och arga under dagen och det hjälpte ju inte direkt.
I tisdags fick jag ett erbjudande om att åka tillbaka till New York och jobba. Lysande tillfälle kan man ju tycka, om jag nu skulle förora jobbet här. Men ibland är det jobbigt med valmöjligheter också, när man har svårt att bestämma sig. Jag vet ju inte än, men jag kanske kommer behöva förbereda mig för plugg i höst - då är det dumt att vara på andra sidan jorden. Yadayadayada.
Onsdagen var ungefär lika intressant som måndagen - säger det mesta.
I torsdags dock, kom en skön vändning. Två personer fick lämna jobbet, men resten av oss blir kvar. Lättnaden var stor. Jag säger inte att det är mitt drömjobb, men det är ordentligt soft och skönt att slippa söka nytt nu när arbetsmarknaden är på botten.
Så, det blev lite tumultartat att komma tillbaka. Men nu är det lugnt.
I torsdags kväll blev det ett kärt återseende när jag, Elin, Kicki och Elin sågs för fika på Karl-Johann. Brownies, kaffe, choklad och en massa prat blev det. Mycket att uppdatera varandra om efter julhelg, nyårsfirande och annat.:)
Igår (fredag) gick det bra på jobbet. Skön avslutning innan helgen.
Let's Dance och pizzabak hos E-E-K på kvällen. Vi skulle sjunga singstar efteråt och jag skulle ha med mig spelet.
Elin H: "Men, ska vi inte ha mikrofoner också?"
Magda: "Jo det är klart." (typ: ta fram dom då?)
Det tog några sekunder innan det gick upp för mig att jag borde haft med mig dem... ;)
Så, det blev "Harry Potter och de vises sten" istället. Vi såg väl en halvtimma eller så innan vi alla fyra somnade i soffan/på golvet. 02.45 ringer min kära roomie Emmy som var lite orolig och frågade när jag kommer hem.. Så, yrvaken och förvirrad pallrar jag mig upp och Elin och Kicki skjutsar hem mig.
Vilken tur att hon ringde då, annars hade vi nog sovit som vi gjorde hela natten, haha!
Nu ligger jag i min säng och kollar på tv. Åååh så underbart, första ta-det-som-det-kommer-dagen på länge. Jag har städat, promenerat och målat naglarna. Och kollat på det jag missade av Harry Potter igår.. :)
Snart kommer Lisa och Emmy hem och vi ska ha myskväll. Vin och mat vankas och sen får vi se vad vi tar oss för. Om jag känner oss rätt är oddsen för en sväng på byn ganska stora. Men vi får se.
Så, många känslor den här veckan. Besvikelse, saknad, ilska, lättnad, förvåning.
I alla fall, nu är jag glad.
Over and out.
Egypten...
...svårt att hitta ord riktigt...
Jag och mamma lämnade Sverige 07.40 på nyårsdagen.
Vårt mål var Rihana Resort i El Gouna, Egypten. Vi blev inte besvikna direkt...
Självklart hade vi förväntningar, både positiva och negativa, det har man ju alltid.
Allt blev bättre än väntat.
- Maten var fantastisk, och fräsch (allt lagas med flaskvatten). Eftersom vi hade all inclusive kunde vi (utan att känna oss osäkra) njuta av allt.
- Personalen var jättetrevlig. Och förvånansvärt välklädda. (inte för att det spelar roll men..)
- Faciliteterna var underbara. Vårt rum var jättemysigt, poolområdena precis så sol-semester-hotells-perfekta som man vill ha dem. Restaurangerna, teatern, lagunen - jag kan hålla på hur länge som helst.
Kort och gott - det var underbart!
Hotellet hade också ett underhållningsteam som höll i sportaktiviteter under dagarna och uppträdde på kvällarna. Ett störtskönt gäng, verkligen. Fick lära mig mycket om den Egyptiska kulturen efter samtal med medlemmar av The Animation team - som de kallade sig.
Det fanns ett spa på hotellet som mor och jag vår första dag besökte. "Cleopatra" kallades behandlingen som var en "helpaketslösning" (oj så Telenor det där lät..:P) Scrub, ansiktsmask, massage och ångbastu - inte fy skam.
Min kära mamma och jag åkte på några utflykter också.
Favoriten som var helt oförglömlig hette "Stars and Dinner".
Tillsammans med de underbara tu; Amina och Robin (som vi mötte på välkomstmötet) och ett gäng till från hotellet åkte vi jeepbuss ut i öknen. Där fick vi dricka te hos beduiner (nomadfolk som bor i öknen), se på solnedgången från ett berg och rida på dromedarer. Senare på kvällen rökte vi vattenpipa och lyssnade på vår guide som berättade om beduiner och deras spartanska liv i öknen. Vi fick äta middag som bestod bland annat av kamelkebab som grillades på plats.
Avslutningen på kvällen var stjärnskådning - fantastiskt. Jag lyckades få en helt fantastisk bild av månen i teleskopet.
Denna lördag är en dag jag aldrig glömmer.
Vi åkte till Luxor en dag. I Luxor finns bland annat Karnaktemplet som verkligen var en vacker upplevelse. Efter att vi ätit lunch åkte vi båt över Nilen (världens längsta flod faktiskt..:P) Vi besökte också Konungarnas Dal där bland andra Tutankhamon ligger begravd.
På vägen därifrån ville en egyptier köpa mig för en miljon kameler, haha! Jag tycker det lät bra, så kunde jag rymma och mamma och jag sälja kamelerna i efterhand.. Det tyckte inte mamma så vi lät bli.
Jag blev (med min tur såklart) sjuk på vägen hem från Luxor. Feber och förkylning så jag hade frossa och strunt.
Dagen efter var jag lite svag men klarade i alla fall att ligga i solen några timmar. På kvällen var jag nästan återställd och hamnade på Peanuts med Angelica. Peanuts var kvällshaket där de hade öppet tills folk tyckte det var dags att gå hem. Många goda drinkar dracks på Peanuts, haha.. :)
Varje kväll 21.00 var det show på teatern på hotellet. Animationteamet satte upp alltifrån "Moulin Rouge" till "The Lord of the Dance" - mycket underhållande kvällar. :)
Den gångna veckan är ett minne för livet och det jag skrivit är bara ett axplock av känslor och upplevelser. Jag skulle mer än gärna sätta mig på ett plan och åka tillbaka redan imorgon. Men det är väl del av tjusningen - att det inte är min vardag.
Det skulle ändå inte vara samma sak utan de som var med. Amina, Robin, Angelica - och alla andra goa - "it's destiny", som en vis man alltid säger. :)
El Gouna, jag kommer tillbaka!
Over and out.
Jag och mamma lämnade Sverige 07.40 på nyårsdagen.
Vårt mål var Rihana Resort i El Gouna, Egypten. Vi blev inte besvikna direkt...
Självklart hade vi förväntningar, både positiva och negativa, det har man ju alltid.
Allt blev bättre än väntat.
- Maten var fantastisk, och fräsch (allt lagas med flaskvatten). Eftersom vi hade all inclusive kunde vi (utan att känna oss osäkra) njuta av allt.
- Personalen var jättetrevlig. Och förvånansvärt välklädda. (inte för att det spelar roll men..)
- Faciliteterna var underbara. Vårt rum var jättemysigt, poolområdena precis så sol-semester-hotells-perfekta som man vill ha dem. Restaurangerna, teatern, lagunen - jag kan hålla på hur länge som helst.
Kort och gott - det var underbart!
Hotellet hade också ett underhållningsteam som höll i sportaktiviteter under dagarna och uppträdde på kvällarna. Ett störtskönt gäng, verkligen. Fick lära mig mycket om den Egyptiska kulturen efter samtal med medlemmar av The Animation team - som de kallade sig.
Det fanns ett spa på hotellet som mor och jag vår första dag besökte. "Cleopatra" kallades behandlingen som var en "helpaketslösning" (oj så Telenor det där lät..:P) Scrub, ansiktsmask, massage och ångbastu - inte fy skam.
Min kära mamma och jag åkte på några utflykter också.
Favoriten som var helt oförglömlig hette "Stars and Dinner".
Tillsammans med de underbara tu; Amina och Robin (som vi mötte på välkomstmötet) och ett gäng till från hotellet åkte vi jeepbuss ut i öknen. Där fick vi dricka te hos beduiner (nomadfolk som bor i öknen), se på solnedgången från ett berg och rida på dromedarer. Senare på kvällen rökte vi vattenpipa och lyssnade på vår guide som berättade om beduiner och deras spartanska liv i öknen. Vi fick äta middag som bestod bland annat av kamelkebab som grillades på plats.
Avslutningen på kvällen var stjärnskådning - fantastiskt. Jag lyckades få en helt fantastisk bild av månen i teleskopet.
Denna lördag är en dag jag aldrig glömmer.
Vi åkte till Luxor en dag. I Luxor finns bland annat Karnaktemplet som verkligen var en vacker upplevelse. Efter att vi ätit lunch åkte vi båt över Nilen (världens längsta flod faktiskt..:P) Vi besökte också Konungarnas Dal där bland andra Tutankhamon ligger begravd.
På vägen därifrån ville en egyptier köpa mig för en miljon kameler, haha! Jag tycker det lät bra, så kunde jag rymma och mamma och jag sälja kamelerna i efterhand.. Det tyckte inte mamma så vi lät bli.
Jag blev (med min tur såklart) sjuk på vägen hem från Luxor. Feber och förkylning så jag hade frossa och strunt.
Dagen efter var jag lite svag men klarade i alla fall att ligga i solen några timmar. På kvällen var jag nästan återställd och hamnade på Peanuts med Angelica. Peanuts var kvällshaket där de hade öppet tills folk tyckte det var dags att gå hem. Många goda drinkar dracks på Peanuts, haha.. :)
Varje kväll 21.00 var det show på teatern på hotellet. Animationteamet satte upp alltifrån "Moulin Rouge" till "The Lord of the Dance" - mycket underhållande kvällar. :)
Den gångna veckan är ett minne för livet och det jag skrivit är bara ett axplock av känslor och upplevelser. Jag skulle mer än gärna sätta mig på ett plan och åka tillbaka redan imorgon. Men det är väl del av tjusningen - att det inte är min vardag.
Det skulle ändå inte vara samma sak utan de som var med. Amina, Robin, Angelica - och alla andra goa - "it's destiny", som en vis man alltid säger. :)
El Gouna, jag kommer tillbaka!
Over and out.
Time flies -and- I'm having a good time...
Mycket sen sist. För ovanllighetens skull.
-Fantastisk julafton.
-Klockren juldag.
-Soft annandag jul. :)
Och mellandagarna:
Lördag: Shopping, middag och bio - Yesman - sjukt bra. + Ett underligt men spännande möte.
Söndag: Bowling och bio - The day the world stood still - sjukt dålig.
Idag: Shopping (fantastiska fynd, woho!) och spelkväll ikväll, efter påhälsning hos två favoriter.
Imorgon: Mamma och jag åker till Stockholm.
Nyårsafton: Reseshopping på dagen, middag på kvällen.
Nyårsdagen: 06.40; avfärd till Egypten med mor!
Supercalifragilisticexpialidocious!
Hur mycket jag än trivs här hemma och hur mysigt det än ska bli att åka till Egypten så ser jag också fram emot att komma tillbaka till Oslo i januari. It's all good. :)
Over and out.
Allt och ingenting...
...allt är det som händer... Ingenting är min röst just nu...
Kareoke med jobbet i torsdags (vilken succékväll för övrigt, stört rolig) och Singstar med gänget i lördags (för övrigt också en toppenkväll! :)). Men min röst är nästintill obefintlig. Anyway, det sägs vara lite sexigt med hes röst - så det får väl spela den positiva rollen i situationen.
Jag sitter nyduschad och go, med datorn i knät i fåtöljen framför Harry Potter och Fenixorden på Canal plus. Min fantastiska mamma har nämligen beställt extra kanaler, lagom till jul. Boyachacka!
Proffice gjorde bort sig. Drog 50% av min lön - bastards. Men idag tog jag tjuren vid hornen och åtgärdade problemet. Pengarna var insatta på mitt konto vid 16. "And that's the way the cookie crumbles!" Man ska inte låta sig sittas på. Period.
Lill-julafton imorgon. Åååh det går för fort! Jag har inte hunnit njuta av granen, ljusen, stämningen och tomtarna. Jag får njuta extra imorgon. Försmak på julmaten imorgon också - oh yeah. Och julklappsbyte med bästaste bästa.
Orka engagemanget som krävs för utgång på juldagen. Kostar massa pengar och SJUKT mycket tid. Kom igen, vem har INTE förköp till juldagen? Korkat. När jag blir rik ska jag köpa skiten. Men, som det kan räknas ut kommer det förmodligen sluta med en dans eller två på ett golv av krossat glas för mig och mina allierade, vi får väl bara vänta och se vart.
Jag är enormt nöjd med min tillvaro just nu, precis som det är. Sen att vissa saker gärna skulle justeras lite, det är ofrånkomligt. Så rubba inte min för tillfället nästintill perfekta värld, tack.
Jag blir kär i Jude Law när jag ser framsidan till "The Holiday". Han är fruktansvärt charmig.
Over and out.
Back in Sweden...
...och om jag är!
Klockan är hundra år efter sovdags och jag sitter och bloggar...
Imorse vid 05.45 kom jag till min kära lägenet i Stockholm. Nattbussen från Oslo gick snabbare än väntat och jag kom fram oväntat tidigt. Woho!
Mamma, jag och c:o kom till Småland runt 20,00 efter ett stopp hos mormor i Linköping. Virrig som hon är så frågade hon om hon träffat mig förut. Alzheimers påverkar ju människor på olika sätt.
Jag har ju inte tänkt att gå ut med tjejerna ikväll men "det blir ju aldrig som man tänkt sig". Så, efter risgrynsgröt och skinkmacka i Finsjö så drog jag och Lollo till mina bästa tjejer i Kalmar och fest! Och vilken fest det blev! Jag är glad att jag inte lyssnade på förnuftet ikväll och gick och la mig tidigt i stället . Så nu sitter jag här och bloggar. Allt för er skull..:)
Nu ska jag iaf sova, här hemma hos Lisa - i hennes stört sköna soffa. Och imorgon blir det julgranspyntning och filmkväll på det. Kan det bli bättre lixom? :D
Längtar.
Over and out.
Klockan är hundra år efter sovdags och jag sitter och bloggar...
Imorse vid 05.45 kom jag till min kära lägenet i Stockholm. Nattbussen från Oslo gick snabbare än väntat och jag kom fram oväntat tidigt. Woho!
Mamma, jag och c:o kom till Småland runt 20,00 efter ett stopp hos mormor i Linköping. Virrig som hon är så frågade hon om hon träffat mig förut. Alzheimers påverkar ju människor på olika sätt.
Jag har ju inte tänkt att gå ut med tjejerna ikväll men "det blir ju aldrig som man tänkt sig". Så, efter risgrynsgröt och skinkmacka i Finsjö så drog jag och Lollo till mina bästa tjejer i Kalmar och fest! Och vilken fest det blev! Jag är glad att jag inte lyssnade på förnuftet ikväll och gick och la mig tidigt i stället . Så nu sitter jag här och bloggar. Allt för er skull..:)
Nu ska jag iaf sova, här hemma hos Lisa - i hennes stört sköna soffa. Och imorgon blir det julgranspyntning och filmkväll på det. Kan det bli bättre lixom? :D
Längtar.
Over and out.
Dagens sanning;
...även om man inte låtsas om hålet i skon blir man blöt om strumpan när det regnar...
Rimstugan igår kväll, störtskön, kommer sakna MEEK under jul och nyår..:)
Coctail-kväll i januari! :D
Elin och Kicki mitt i godislandet.
Jag lyckdes bränna inte mindre än TVÅ påsar micropopcorn.
Vi grillade marshmallows. Över snöbollsljus.
Stackars Elin var förkyld men social och glad ändå.
Och knäcken var också glad, till och med när vi åt den.
Over and out.
Rimstugan igår kväll, störtskön, kommer sakna MEEK under jul och nyår..:)
Coctail-kväll i januari! :D
Elin och Kicki mitt i godislandet.
Jag lyckdes bränna inte mindre än TVÅ påsar micropopcorn.
Vi grillade marshmallows. Över snöbollsljus.
Stackars Elin var förkyld men social och glad ändå.
Och knäcken var också glad, till och med när vi åt den.
Over and out.
När tomten har somnat...
...ooo vilket ös!
I söndags kväll återkom jag till Oslo, med ett matbord, en micro och en massa annat
bra-att-ha-strunt i packningen. Ändå najs, tänkte jag.
Igår, tillbaka på jobbet. Kul att återse galningarna och lägga beslag på min efterlängtade i-pod, woho!
Idag rände jag runt (inte egentligen, men det låter så dramatiskt) på stan för att hitta en bult till bordet, lite jingligt (stavas det så?) när det saknas en. I found it! On Klas Ohlson.
Nu ska jag gå och handla och ge mig på att laga lite julgodis, för efter 20 någon gång kommer mina vänninor, som det så vuxet heter - och vi ska ha rimstuga. Vi får se hur mycket rim det blir, förmodligen mest prat och skratt och julmust men det ska bli mys oavsett..
En stööört bra sak hände idag.
Historia bakom det stööört braiga:
Jag beställde skattekort för typ hundra år sen. Ett skattekort behövs för att man ska kunna starta ett konto och veta hur mycket man ska skatta. Jag ringde förra veckan och frågade what the heck som was going on, eftersom jag inte fått det än? Och då sa dom att dom "missat" att skicka ut det - döh? Så de skickade ett nytt och igår skaffade jag bankkonto. Nu kommer det stööört braiga:
Proffice-killen fixar så att jag får lön på fredag istället för att vänta tills januari!! Förstår ni vad det innebär?
Julen, nyåret och Egypten-resan är räddat! Tjohoooo! Äh, jag hade klarat mig ändå -
men det underlättar.
I morgon MÅSTE jag köpa julklappar. Av 14 personer är jag klar med 3. TRE!
Och bara en vecka till jul. Men svårare saker har jag klarat, haha!
Torsdag - julöl/kareoke/vaddetnublir med jobbet. Umgås ska vi i alla fall. Och alla ska vara pigga på fredag. Eller? :D
Fredag: Packa och åka hem! Kära Sverige. Underbara nattbuss... Not. Men jag kommer hem i alla fall. Och limo från Stockholm sen.. Nej okej, men Volvo, nästan ännu bättre!
Förhoppningsvis hinner jag få en glimt av mina roomies innan jag drar också, vi jobbar om varann mest hela tiden.
I all julstress och frågetecken så ska jag bara säga en sak:
MAN LEVER BARA (så vitt jag vet) EN GÅNG!
Over and out.
I söndags kväll återkom jag till Oslo, med ett matbord, en micro och en massa annat
bra-att-ha-strunt i packningen. Ändå najs, tänkte jag.
Igår, tillbaka på jobbet. Kul att återse galningarna och lägga beslag på min efterlängtade i-pod, woho!
Idag rände jag runt (inte egentligen, men det låter så dramatiskt) på stan för att hitta en bult till bordet, lite jingligt (stavas det så?) när det saknas en. I found it! On Klas Ohlson.
Nu ska jag gå och handla och ge mig på att laga lite julgodis, för efter 20 någon gång kommer mina vänninor, som det så vuxet heter - och vi ska ha rimstuga. Vi får se hur mycket rim det blir, förmodligen mest prat och skratt och julmust men det ska bli mys oavsett..
En stööört bra sak hände idag.
Historia bakom det stööört braiga:
Jag beställde skattekort för typ hundra år sen. Ett skattekort behövs för att man ska kunna starta ett konto och veta hur mycket man ska skatta. Jag ringde förra veckan och frågade what the heck som was going on, eftersom jag inte fått det än? Och då sa dom att dom "missat" att skicka ut det - döh? Så de skickade ett nytt och igår skaffade jag bankkonto. Nu kommer det stööört braiga:
Proffice-killen fixar så att jag får lön på fredag istället för att vänta tills januari!! Förstår ni vad det innebär?
Julen, nyåret och Egypten-resan är räddat! Tjohoooo! Äh, jag hade klarat mig ändå -
men det underlättar.
I morgon MÅSTE jag köpa julklappar. Av 14 personer är jag klar med 3. TRE!
Och bara en vecka till jul. Men svårare saker har jag klarat, haha!
Torsdag - julöl/kareoke/vaddetnublir med jobbet. Umgås ska vi i alla fall. Och alla ska vara pigga på fredag. Eller? :D
Fredag: Packa och åka hem! Kära Sverige. Underbara nattbuss... Not. Men jag kommer hem i alla fall. Och limo från Stockholm sen.. Nej okej, men Volvo, nästan ännu bättre!
Förhoppningsvis hinner jag få en glimt av mina roomies innan jag drar också, vi jobbar om varann mest hela tiden.
I all julstress och frågetecken så ska jag bara säga en sak:
MAN LEVER BARA (så vitt jag vet) EN GÅNG!
Over and out.
I did it...
...och eftersom jag förmodligen aldrig kommer vinna en Oscar tar jag tillfället i akt och använder mallen för mitt tacktal jag skulle använt på galan...:
"Jag vill tacka min mamma för all support och vägledning, hade aldrig klarat det utan henne. Tack till min familj och mina vänner och alla som peppat mig och trott på mig. Tack till Lurken för att jag fick låna hans bil så jag kom hem i tid. Och tack till mig själv för jag är så stööört grym!"
Japp, jag klarade fystesterna idag. Och som Josefine säger, varför ska man vara rädd för att skryta? :)
Jag är långtifrån framme än, men för att vara första gången jag söker så är jag en bra bit på väg.
- 8000 sökte. 2000 gick till fystest. 900 ska väljas ut till slutintervjuer. Jag ska vara en av dem..-
Och igår blev jag ägare till en i-pod. Eftersom jag sålde bäst på jobbet. :)
Vad mer ska hända innan veckan är slut?
Over and out.
PS. Nej jag tycker inte alltid att jag är bäst, men idag tycker jag faktiskt det. :P
"Jag vill tacka min mamma för all support och vägledning, hade aldrig klarat det utan henne. Tack till min familj och mina vänner och alla som peppat mig och trott på mig. Tack till Lurken för att jag fick låna hans bil så jag kom hem i tid. Och tack till mig själv för jag är så stööört grym!"
Japp, jag klarade fystesterna idag. Och som Josefine säger, varför ska man vara rädd för att skryta? :)
Jag är långtifrån framme än, men för att vara första gången jag söker så är jag en bra bit på väg.
- 8000 sökte. 2000 gick till fystest. 900 ska väljas ut till slutintervjuer. Jag ska vara en av dem..-
Och igår blev jag ägare till en i-pod. Eftersom jag sålde bäst på jobbet. :)
Vad mer ska hända innan veckan är slut?
Over and out.
PS. Nej jag tycker inte alltid att jag är bäst, men idag tycker jag faktiskt det. :P
Den lugna helgen...
...råkade visst bli inte helt lugnt.. Men jag lyckades ganska bra!
Filmkväll med Kicki, Elin och Elin i fredags.
Med ett litet besök hos boysen från jobbet innan, fick visa mina skills på tv-spel! :) Så - lugn kväll!
Lördagen ägnade jag åt julklappsshopping - fast jag hittade inte en enda. Det blev en händelserik stund på Oslo City ändå. Jag, Kicki, Elin och Elin började med att låsa in våra jackor i ett skåp på centralstationen - orka gå omkring och svettas i dom. Sen gick vi en runda och köpte till slut varsin tacowrap.
På väg ner till foodcourten (försvenskningar är underbara!) står vi framför två uppenbart påverkade skummisar. Instinktivt vänder jag mig om precis lagom då en av dem har handen precis vid öppningen på min väska. Han drar den raskt åt sig när jag stirrar argt på honom. Och som alltid i en adrenalinfylld situation reagerar man som man inte tror man skulle och jag säger argt:
- INTE OKEJ!
Jag säger alltså inte; "Vad håller du på med?" eller "Lägg av!" utan jag säger "INTE OKEJ!" Hahaha.
Lite småskakis ställer sig jag och Harry (Ena Elin) i Burger King-kön för att fixa vatten. Då kommer ena pundaren, som har ett stort plåster i pannan, fram och säger (ganska sluddrigt men ändå):
- Du ska passa dig!
Okej då.
Hujedamej.
Nåväl, vidare om lördagen. Middag hos Josefine stod på schemat, och vi begav oss dit runt halvåtta. Det bjöds på fantastiskt god mat, vi drack lite vin och spelade "jag har aldrig" med en förskriven kortlek - oväntat kul faktiskt.
Mysig, julig stämning i Josefins lägenhet.
Harry kommenterar vid ett tillfälle sitt hår och jag och Nisse (Andra Elin) måste haft en propp i örat, för vi hörde visst lite fel:
Harry: Mitt hår ser ut som fnask.
Magda: Nej jag tycker det ser ut som biff.
Nisse: Entrecot!
(Fnask=fläsk i våra öron. Fantastiskt kul missförstånd det blev..)
Kvällen fortsatte vidare på -hör och häpna- YATZY! För där har vi ju aldrig varit förut! Men kul var det, riktigt bra kväll. Lite för mycket folk dock - men det hör väl till..
Vi kom in på en intressant diskussion i lördags. Sveriges lagbok. Ett ämne jag tidigare varit inne på i min blogg kom upp : prostitution. I Sverige är lagen att det är förbjudet att köpa men lagligt att sälja. Men snälla nån, då blir ju fnasket skyldig till medhjälp till brott, eller hur?! Då borde hon kunna åka dit för det - eller? Åh, rättssystemet i Sverige har ju sina mellanrum mellan stolarna, onekligen.
Sats nu - för att ladda lite inför torsdag. Cheeses, jag börjar bli nervös..
Ska bli ordentligt skönt att komma hem för övrigt. Bubbelbad!
Lite trött ändå. För mycket att bry sig om. Men kul med action.
Over and out.
Filmkväll med Kicki, Elin och Elin i fredags.
Med ett litet besök hos boysen från jobbet innan, fick visa mina skills på tv-spel! :) Så - lugn kväll!
Lördagen ägnade jag åt julklappsshopping - fast jag hittade inte en enda. Det blev en händelserik stund på Oslo City ändå. Jag, Kicki, Elin och Elin började med att låsa in våra jackor i ett skåp på centralstationen - orka gå omkring och svettas i dom. Sen gick vi en runda och köpte till slut varsin tacowrap.
På väg ner till foodcourten (försvenskningar är underbara!) står vi framför två uppenbart påverkade skummisar. Instinktivt vänder jag mig om precis lagom då en av dem har handen precis vid öppningen på min väska. Han drar den raskt åt sig när jag stirrar argt på honom. Och som alltid i en adrenalinfylld situation reagerar man som man inte tror man skulle och jag säger argt:
- INTE OKEJ!
Jag säger alltså inte; "Vad håller du på med?" eller "Lägg av!" utan jag säger "INTE OKEJ!" Hahaha.
Lite småskakis ställer sig jag och Harry (Ena Elin) i Burger King-kön för att fixa vatten. Då kommer ena pundaren, som har ett stort plåster i pannan, fram och säger (ganska sluddrigt men ändå):
- Du ska passa dig!
Okej då.
Hujedamej.
Nåväl, vidare om lördagen. Middag hos Josefine stod på schemat, och vi begav oss dit runt halvåtta. Det bjöds på fantastiskt god mat, vi drack lite vin och spelade "jag har aldrig" med en förskriven kortlek - oväntat kul faktiskt.
Mysig, julig stämning i Josefins lägenhet.
Harry kommenterar vid ett tillfälle sitt hår och jag och Nisse (Andra Elin) måste haft en propp i örat, för vi hörde visst lite fel:
Harry: Mitt hår ser ut som fnask.
Magda: Nej jag tycker det ser ut som biff.
Nisse: Entrecot!
(Fnask=fläsk i våra öron. Fantastiskt kul missförstånd det blev..)
Kvällen fortsatte vidare på -hör och häpna- YATZY! För där har vi ju aldrig varit förut! Men kul var det, riktigt bra kväll. Lite för mycket folk dock - men det hör väl till..
Vi kom in på en intressant diskussion i lördags. Sveriges lagbok. Ett ämne jag tidigare varit inne på i min blogg kom upp : prostitution. I Sverige är lagen att det är förbjudet att köpa men lagligt att sälja. Men snälla nån, då blir ju fnasket skyldig till medhjälp till brott, eller hur?! Då borde hon kunna åka dit för det - eller? Åh, rättssystemet i Sverige har ju sina mellanrum mellan stolarna, onekligen.
Sats nu - för att ladda lite inför torsdag. Cheeses, jag börjar bli nervös..
Ska bli ordentligt skönt att komma hem för övrigt. Bubbelbad!
Lite trött ändå. För mycket att bry sig om. Men kul med action.
Over and out.
Första lugna fredagen - wow!
Sen jag kom till Norge har jag inte haft en fredag då jag "tagit det lugnt" (inte festat). Men ikväll så! Woho.
Filmkväll hos tjejerna på Munkegata 11b blev det.
Lyckade misslyckade amerikanska kakor, chips, dipp och Mamma Mia. Störtskönt. Och en halvskön resa hem, men spännande!
Och igår hade vi glöggkväll på Munkegata. På vägen dit hände något intressant. En halvskabbig (ganska helskabbig egentligen) kvinna i 45-årsåldern gick förbi mig och stälde sig vid samma busshållplats som jag stod vid. Efter henne kom en helskum man i 60-årsåldern och som det visade sig så hade de sällskap. Jag kunde inte låta bli att tjuvlyssna lite på den omaka duon och ungefär så här lät det:
Helskabbig kvinna: Det går en buss om nio minuter, det kan vi väl vänta va?
Helskum man: Ja då, eller så tar vi 37:an och går en bit hem till mig.
Helskabbig kvinna: Men du, visst har vi träffats förut? Nina heter jag, vad heter du?
Helskum man: Ja vi har träffats, blablabla heter jag.
Helskabbig kvinna: Ja det var ett år sen eller nåt?
Helskum man: Nja, lite mer än ett år var det nog...
I samma stund som mannen slutat prata vänder sig kvinnan mot mig och säger stint:
- Är det något intressant här eller?
Varpå jag upptäcker att jag stirrar och tack och lov kommer bussen precis.. Men kvinnan fortsätter till mig:
- Tror du att det är en tv-skärm här eller?
Ojojoj. En prostituerad, som står mitt i en busskur och diskuterar med sin torsk. Norge har haft många överraskande inslag, det må jag säga. Men snart ska det tydligen bli olagligt. Inte en dag för sent!
Jag kom fram till tjejerna hur som haver, och de hade bakat alla möjliga juliga godsaker. Så husliga! :)
Julshoppning imorgon. Åh det blir svårare för varje år! (vuxenpoäng!)
Middag på kvällen. INTE utgång. Men middag. (vuxenpoäng?)
Nu tänker jag iallafall sova. Ser fram emot klockan 5 (då jag räknar med att mina kära roomies med tillhörande gäster förmodligen kommer hem).. :) Skönt att jag är ledig i morgon, så kan jag vara lite social ändå..:)
18 dagar till jul.
13 dagar till julledigt.
5 dagar till fystest... Hugaligen.
Over and out.
Filmkväll hos tjejerna på Munkegata 11b blev det.
Lyckade misslyckade amerikanska kakor, chips, dipp och Mamma Mia. Störtskönt. Och en halvskön resa hem, men spännande!
Och igår hade vi glöggkväll på Munkegata. På vägen dit hände något intressant. En halvskabbig (ganska helskabbig egentligen) kvinna i 45-årsåldern gick förbi mig och stälde sig vid samma busshållplats som jag stod vid. Efter henne kom en helskum man i 60-årsåldern och som det visade sig så hade de sällskap. Jag kunde inte låta bli att tjuvlyssna lite på den omaka duon och ungefär så här lät det:
Helskabbig kvinna: Det går en buss om nio minuter, det kan vi väl vänta va?
Helskum man: Ja då, eller så tar vi 37:an och går en bit hem till mig.
Helskabbig kvinna: Men du, visst har vi träffats förut? Nina heter jag, vad heter du?
Helskum man: Ja vi har träffats, blablabla heter jag.
Helskabbig kvinna: Ja det var ett år sen eller nåt?
Helskum man: Nja, lite mer än ett år var det nog...
I samma stund som mannen slutat prata vänder sig kvinnan mot mig och säger stint:
- Är det något intressant här eller?
Varpå jag upptäcker att jag stirrar och tack och lov kommer bussen precis.. Men kvinnan fortsätter till mig:
- Tror du att det är en tv-skärm här eller?
Ojojoj. En prostituerad, som står mitt i en busskur och diskuterar med sin torsk. Norge har haft många överraskande inslag, det må jag säga. Men snart ska det tydligen bli olagligt. Inte en dag för sent!
Jag kom fram till tjejerna hur som haver, och de hade bakat alla möjliga juliga godsaker. Så husliga! :)
Julshoppning imorgon. Åh det blir svårare för varje år! (vuxenpoäng!)
Middag på kvällen. INTE utgång. Men middag. (vuxenpoäng?)
Nu tänker jag iallafall sova. Ser fram emot klockan 5 (då jag räknar med att mina kära roomies med tillhörande gäster förmodligen kommer hem).. :) Skönt att jag är ledig i morgon, så kan jag vara lite social ändå..:)
18 dagar till jul.
13 dagar till julledigt.
5 dagar till fystest... Hugaligen.
Over and out.
Positivt kaos...
...kanske man kan säga. I huvudet alltså. En del kul, en del mindre kul. Men så länge det är kul så..
"Oh come all ye faithful" , klementiner och pepparkakor på ett fat och "Polarexpressen" när Lisa kommer hem. På torsdag - glöggkväll med Lisa, Emmy, Elin, Elin och Kicki. Svaret är ja; min julstämning börjar infinna sig! För den som missat det så är jag barnsligt förtjust i julen. Eller ja, advent snarare för det är då stämning känns som mest magisk.
Tur att man har så mycket adventspynt då. NOT! Det ska jag fixa.
Fystest nästa vecka. (Ja jag ska bli en laglydig polis!)
Tur att jag tränat som jag planerat.. NOT! Tur att jag tog en lugn helg som jag sa.. NOT!
Men, värre saker har ju hänt... (Det intressanta kommer bli hur jag lyckas med en lugn helg den helgen som kommer.. Utmaning!)
Det är däremot -mycket- som hänt sen jag kom till Oslo. Allt gick ganska fort från beslut till handling när jag flyttade hit.
Tur att det fortfarande känns rätt, det känns faktiskt mer rätt än väntat att vara här.
Tillåt mig nu vara lite emo;
"A warning sign
I missed the good part then I realised
I started looking and the bubble burst
I started looking for excuses." - Coldplay, A Warning Sign
Over and out.
"Oh come all ye faithful" , klementiner och pepparkakor på ett fat och "Polarexpressen" när Lisa kommer hem. På torsdag - glöggkväll med Lisa, Emmy, Elin, Elin och Kicki. Svaret är ja; min julstämning börjar infinna sig! För den som missat det så är jag barnsligt förtjust i julen. Eller ja, advent snarare för det är då stämning känns som mest magisk.
Tur att man har så mycket adventspynt då. NOT! Det ska jag fixa.
Fystest nästa vecka. (Ja jag ska bli en laglydig polis!)
Tur att jag tränat som jag planerat.. NOT! Tur att jag tog en lugn helg som jag sa.. NOT!
Men, värre saker har ju hänt... (Det intressanta kommer bli hur jag lyckas med en lugn helg den helgen som kommer.. Utmaning!)
Det är däremot -mycket- som hänt sen jag kom till Oslo. Allt gick ganska fort från beslut till handling när jag flyttade hit.
Tur att det fortfarande känns rätt, det känns faktiskt mer rätt än väntat att vara här.
Tillåt mig nu vara lite emo;
"A warning sign
I missed the good part then I realised
I started looking and the bubble burst
I started looking for excuses." - Coldplay, A Warning Sign
Over and out.
10 år sen dagen...
Min hjälte, min vän, min far –
Du vackra individ
Så mycket du för mig var
Men du togs bort i förtid
Till Himmelen du for
För att vänta där på oss
Jag hoppas och jag tror
Att vi ses där förstås.
I mitt hjärta du lever kvar
Nu och för evig tid
Min älskade käre far –
Du vackra individ.
Jag är glad för den tid jag fick
Med dig då här på jorden
Fast att du vidare gick
Vet jag att du hör de orden;
Pappa, jag älskar dig
TACK för att du fanns før mig.
10 år sen idag, overkligt. För tio år sen trodde jag livet var slut för mig också. Jag såg inget ljus i slutet på tunneln och var helt trasig inombords. I dag är jag så gott som hel igen, även om tomrummet efter pappa aldrig kan fyllas ut.
Ta mitt råd: ta vara på det ni värdesätter i livet, innan det är för sent. I dag är första dagen på resten av ditt liv...
Du vackra individ
Så mycket du för mig var
Men du togs bort i förtid
Till Himmelen du for
För att vänta där på oss
Jag hoppas och jag tror
Att vi ses där förstås.
I mitt hjärta du lever kvar
Nu och för evig tid
Min älskade käre far –
Du vackra individ.
Jag är glad för den tid jag fick
Med dig då här på jorden
Fast att du vidare gick
Vet jag att du hör de orden;
Pappa, jag älskar dig
TACK för att du fanns før mig.
10 år sen idag, overkligt. För tio år sen trodde jag livet var slut för mig också. Jag såg inget ljus i slutet på tunneln och var helt trasig inombords. I dag är jag så gott som hel igen, även om tomrummet efter pappa aldrig kan fyllas ut.
Ta mitt råd: ta vara på det ni värdesätter i livet, innan det är för sent. I dag är första dagen på resten av ditt liv...
Oslo, näsblod och lite väl mycket.
Okej, det är alltid alldeles för längesen sist, så jag ska inte gå vidare in på varför..
Jag bor numera i Oslo. Det är en väldigt fin stad. Dyr men fin. Det bor mycket roliga människor här. En del oroliga också, men det sparar vi till en annan gång. De som faller in under kategorin roliga är många. För att ge exempel; mina kära roomies Lisa och Emmy, våra smått galna ryttar-grannar, min 88:a och hans homies och naturligtvis - alla gamla Xpressare..:) Det kommer bli en bra vinter, I know it.
I fredags stukade jag foten. En oväntad springtur i skor med klack var ju halvsmidigt till att börja med så.. Men ja, nu är den svullen i alla fall.. Och näsblod har jag också. För lite sömn och för mycket kalas - ingen bra kombo för hälsan.
Om två eller tre veckor kommer jag hem. Fystest! Jag måste jobba på min lättskrämdhet om jag ska bli polis. Det är en allmän åsikt.
Humöret sviktar lite, kan man väl säga. Mycket nytt , och en del gammalt. Och på tisdag är det 10 år sen världens bästa dog. Det känns faktiskt lite sådär. Men, what doesn't kill you makes you stronger. Mycket som det uttrycket passar in på nu.
På amerikanska bilar brukar det i sidospegeln stå: "Objects in mirror are closer than they appear". Word man!
Over and out.
Jag bor numera i Oslo. Det är en väldigt fin stad. Dyr men fin. Det bor mycket roliga människor här. En del oroliga också, men det sparar vi till en annan gång. De som faller in under kategorin roliga är många. För att ge exempel; mina kära roomies Lisa och Emmy, våra smått galna ryttar-grannar, min 88:a och hans homies och naturligtvis - alla gamla Xpressare..:) Det kommer bli en bra vinter, I know it.
I fredags stukade jag foten. En oväntad springtur i skor med klack var ju halvsmidigt till att börja med så.. Men ja, nu är den svullen i alla fall.. Och näsblod har jag också. För lite sömn och för mycket kalas - ingen bra kombo för hälsan.
Om två eller tre veckor kommer jag hem. Fystest! Jag måste jobba på min lättskrämdhet om jag ska bli polis. Det är en allmän åsikt.
Humöret sviktar lite, kan man väl säga. Mycket nytt , och en del gammalt. Och på tisdag är det 10 år sen världens bästa dog. Det känns faktiskt lite sådär. Men, what doesn't kill you makes you stronger. Mycket som det uttrycket passar in på nu.
På amerikanska bilar brukar det i sidospegeln stå: "Objects in mirror are closer than they appear". Word man!
Over and out.
Försvinn ur min åsyn...
... så känner jag just nu...
Jag vill inte prata med någon, inte se någon, inte tänka på någon... Jag är så trött på människor just nu, att hälften vore nog..
Jag är så mäkta frustrerad just nu, att jag inte riktigt kan förklara.. Jag skulle vilja springa sjukt snabbt genom en skog och när järnsmaken i munnen blir för påtaglig stanna och skrika allt vad jag kan..
Men det går inte, av flera anledningar: 1. Jag bor i Stockholm, dåligt med skogar i stan. 2. Jag har halsfluss så att springa skulle förmodligen ge mig hjärnhinneinflammation. 3. Att skrika skulle spräcka mina redan överansträngda stämband.
Så, jag får helt enkelt hitta ett annat sätt att få ut mina agressioner på, eller bara fortsätta vara arg tills jag blir frisk.
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHHH!
I feberns värld...
... är det mesta annorlunda. Jag har haft 39-40 grader sen i lördags kväll. Vårinfluensan bestående av hosta, snorig näsa och sist men inte minst feber lyckades fånga mig till slut..
Hur många gånger när man har varit sjuk har man inte tänkt "när jag blir frisk ska jag ofta tänka på hur lycklig jag är över att jag inte är sjuk".. Ja man borde väl det..
Det roligaste av allt med hur annorlunda man blir när man är sjuk är den känslomässiga biten. Jag upptäckte att den godaste av två juicer var slut - jag grät. Jag tittade på Gilbert Grape (som jag sett flera gånger förut) och bölade som en stucken gris.
När jag sen konstaterade att min älskade mamma kommer hit ikväll var det ju färdigt igen..
Ja jag kan ju bara konstatera att det ska bli otroligt skönt att bli frisk igen (när nu detta inträffar). Det ska bli skönt att kunna sova, duscha, äta och göra allt som man i vanliga fall tycker mycket om men som när man är sjuk verkar vara de svåraste av uppgifter..
Over and out.
Hur många gånger när man har varit sjuk har man inte tänkt "när jag blir frisk ska jag ofta tänka på hur lycklig jag är över att jag inte är sjuk".. Ja man borde väl det..
Det roligaste av allt med hur annorlunda man blir när man är sjuk är den känslomässiga biten. Jag upptäckte att den godaste av två juicer var slut - jag grät. Jag tittade på Gilbert Grape (som jag sett flera gånger förut) och bölade som en stucken gris.
När jag sen konstaterade att min älskade mamma kommer hit ikväll var det ju färdigt igen..
Ja jag kan ju bara konstatera att det ska bli otroligt skönt att bli frisk igen (när nu detta inträffar). Det ska bli skönt att kunna sova, duscha, äta och göra allt som man i vanliga fall tycker mycket om men som när man är sjuk verkar vara de svåraste av uppgifter..
Over and out.
Dimmig verklighet...
...det går inte riktigt att förklara.
Brist på sömn, brist på lugn, brist på klarhet. Förmodligen.
Jag orkar inte riktigt. Jag borde boka en tvättid, men sitter hellre här och lyssnar på min musik och funderar. Jag borde städa lägenheten, sortera post, laga mat, göra läxan, vara social. Jag är alldeles trött.
Det är svårt att sortera tankarna, att fokusera. Min autopilot är på.
Att välja och prioritera, aktiviteter och umgänge som ger mer energi än det tar. Så svårt, oändligt svårt.
Jag har gått bakåt, igen.
Det är helt rubbat. Verkligheten är overklig och jag vill ställa om destinationen. Jag har bara glömt hur man gör.
Brist på sömn, brist på lugn, brist på klarhet. Förmodligen.
Jag orkar inte riktigt. Jag borde boka en tvättid, men sitter hellre här och lyssnar på min musik och funderar. Jag borde städa lägenheten, sortera post, laga mat, göra läxan, vara social. Jag är alldeles trött.
Det är svårt att sortera tankarna, att fokusera. Min autopilot är på.
Att välja och prioritera, aktiviteter och umgänge som ger mer energi än det tar. Så svårt, oändligt svårt.
Jag har gått bakåt, igen.
Det är helt rubbat. Verkligheten är overklig och jag vill ställa om destinationen. Jag har bara glömt hur man gör.
Nostalgi med surt och sött...
Imorgon är det meningen att jag ska göra en dokumentär i skolan. Den ska handla om min pappas bortgång och hur mitt liv blev efter den. Jag ska använda material från min mammas 50årsfest då jag själv var 12 år.
Så nu sitter jag delvis i förskräckelse och beskådar mig själv i en horribel klänning och ännu värre frisyr och vet att det snart kommer en bit på vhs-bandet jag inte älskar. Jag mimar nämligen Carola - Fångad av en stormvind för över 200 personer. Aaah!
Jag minns också att jag runt den här tiden hade en BackStreet Boys-t-shirt och åt alldeles för mycket glass. Jag läste Kittyböcker och var rädd för källaren, spelade fotboll på 7-mannaplan och spelade klarinett. Min drömprins at the time var självklart Leonardo DiCaprio och jag älskade att spela Nintendo 8-bitar.
Jag undrar om det kommer en tid i mitt liv då jag kommer vara stolt över allt det här? Förmodligen. Jag tror dock att den tiden är en bit bort.
Nej nej nej, nu kommer Carola.. Ahh!
Jag är lyckligt lottad...
...och trots eventuella bekymmer här och där så är jag väldigt glad att jag är jag och att mitt liv ser ut som det gör...
Peppar peppar...
Mitt liv och döden...
...jag måste skriva av mig...
Idag var jag och min mamma i Fliseryd och besökte min pappas grav. Det var vackert väder, ganska varmt i luften och vi stod och tittade på gravstenen med de små enarna vid sidan av stenen. Vi pratade om hur otroligt det är att det i november är 10 år sen han gick bort och hur han alltid kommer finnas med oss.
Jag la märke till något jag inte tänkt på förut. Över pappas namn står det " Vår älskade"... Det finns alltså plats för ett a efter vår. Sedan slog det mig att det under pappas namn fanns ett stort utrymme.
Självklart har jag hela mitt liv vetat om att det kommer en dag då min mamma inte finns mer.. Jag har tänkt mer och mer på det. Att det kommer en dag då jag kommer stå vid hennes grav och vara helt förkrossad och undra vart åren tog vägen. Det blev bara så väldigt påtagligt där vid pappas grav, vid stenen med mellanrummen.
I bilen på väg tillbaka började tårarna trilla nerför mina kinder och min bästa, älskade, fantastiska mamma frågar mig hur det är fatt. Jag förklarade för henne vad jag tänkte, hur jag kände mig. Maktlös, rädd och orolig. Hon tröstade och klappade och lugnade ner mig, som bara hon kan.
Kontentan är dock: ingen kan finnas för evigt, men vad ska jag göra den dagen mamma inte finns mer?
Min pappa Lars-Åke och min styvpappa Eje har redan lämnat jordelivet. Den dagen mamma försvinner, vet jag inte om jag kommer vilja eller orka leva vidare..
Idag var jag och min mamma i Fliseryd och besökte min pappas grav. Det var vackert väder, ganska varmt i luften och vi stod och tittade på gravstenen med de små enarna vid sidan av stenen. Vi pratade om hur otroligt det är att det i november är 10 år sen han gick bort och hur han alltid kommer finnas med oss.
Jag la märke till något jag inte tänkt på förut. Över pappas namn står det " Vår älskade"... Det finns alltså plats för ett a efter vår. Sedan slog det mig att det under pappas namn fanns ett stort utrymme.
Självklart har jag hela mitt liv vetat om att det kommer en dag då min mamma inte finns mer.. Jag har tänkt mer och mer på det. Att det kommer en dag då jag kommer stå vid hennes grav och vara helt förkrossad och undra vart åren tog vägen. Det blev bara så väldigt påtagligt där vid pappas grav, vid stenen med mellanrummen.
I bilen på väg tillbaka började tårarna trilla nerför mina kinder och min bästa, älskade, fantastiska mamma frågar mig hur det är fatt. Jag förklarade för henne vad jag tänkte, hur jag kände mig. Maktlös, rädd och orolig. Hon tröstade och klappade och lugnade ner mig, som bara hon kan.
Kontentan är dock: ingen kan finnas för evigt, men vad ska jag göra den dagen mamma inte finns mer?
Min pappa Lars-Åke och min styvpappa Eje har redan lämnat jordelivet. Den dagen mamma försvinner, vet jag inte om jag kommer vilja eller orka leva vidare..
