Nostalgi med surt och sött...
Imorgon är det meningen att jag ska göra en dokumentär i skolan. Den ska handla om min pappas bortgång och hur mitt liv blev efter den. Jag ska använda material från min mammas 50årsfest då jag själv var 12 år.
Så nu sitter jag delvis i förskräckelse och beskådar mig själv i en horribel klänning och ännu värre frisyr och vet att det snart kommer en bit på vhs-bandet jag inte älskar. Jag mimar nämligen Carola - Fångad av en stormvind för över 200 personer. Aaah!
Jag minns också att jag runt den här tiden hade en BackStreet Boys-t-shirt och åt alldeles för mycket glass. Jag läste Kittyböcker och var rädd för källaren, spelade fotboll på 7-mannaplan och spelade klarinett. Min drömprins at the time var självklart Leonardo DiCaprio och jag älskade att spela Nintendo 8-bitar.
Jag undrar om det kommer en tid i mitt liv då jag kommer vara stolt över allt det här? Förmodligen. Jag tror dock att den tiden är en bit bort.
Nej nej nej, nu kommer Carola.. Ahh!
